Juha Pantzar: Mer och modigare prat om pengar!

En artikel av Garanti-Stiftelsens verkställande direktör från ‘’Våga prata pengar!‘’ -publikationen.

puhu rahasta

Vikten av kunskap i och förståelse för ekonomi har lyfts fram i den finländska samhällsdebatten under de senaste åren, medan övriga Europa har diskuterat frågan redan i många år. Samtidigt som finansprodukterna blir allt mer invecklade och konsumtionen allt mer splittrad behöver vi kontinuerligt utveckla och upprätthålla en förståelse och kompetens när det gäller ekonomikunskap.
 

“Att använda pengar kräver speciella färdigheter som alla borde ha.”

Att använda pengar kräver speciella färdigheter som alla borde ha för att kunna fungera som ansvarsfulla konsumenter. Det är av största vikt att främja allmän förståelse för och kunskap i ekonomi. Finansprodukterna förändras i så snabb takt att även branschfolk har svårt att hålla sig uppdaterade. Ännu för fem år sedan skulle få ha trott att till exempel kontanterna minskar så att svenskarnas avsikt att helt och hållet sluta använda dem inte över huvud taget skulle ha tett sig realistiskt.

Även om det verkligen är viktigt att främja ekonomikunskap så är det i sig inte tillräckligt. Tyvärr går det inte att lösa människornas ekonomiska problem bara genom mera kunskaper och färdigheter. Finansiella frågor är mer känslomässiga än vi tror. Nobelprisvinnaren och ekonomen Richard Thalers beteendeekonomi visar att vi hela tiden fattar irrationella ekonomiska beslut. Av alla känslor är det skam som mest styr vårt ekonomibeteende. Traditionellt har ekonomisk framgång och att klara sig själv ansetts som en form av mätare på medborgerlig dygd. Den väl inpräntade tankemodellen gör vårt ekonomiska beteende irrationellt. Detta är en utmärkt marknadsnisch som kommersiella aktörer har tagit fasta på. Även i exceptionellt svåra situationer är människor benägna att tro på en bättre morgondag och på att man själv hittar en lösning på sina ekonomiska problem. Alltså sköter de till exempel obetalda skulder med dyra konsumtionskrediter utan att be om professionell hjälp och på så sätt blir deras ekonomiska situation ofta ännu värre.
 

“Traditionellt har ekonomisk framgång och att själv klara sina penningärenden ansetts som en form av mätare på medborgerlig dygd.”

Det finns många orsaker till en ekonomirelaterad skamkänsla. En av de viktigaste är att vi anser att ekonomin är en personlig privatsak. Man pratar inte om ekonomin ens med partnern eller närstående. I Finland diskuterar man inte vardagliga penningangelägenheter, såsom löner eller vad pengarna räcker till och hur det känns när pengarna inte räcker till. Fortfarande diskuteras alltför sällan i den samhälleliga debatten hur mycket en genomsnittlig löntagare förtjänar och hur dennes levnadsstandard ser ut. En första åtgärd för att minska på skamkänslor och problem när det gäller ekonomin borde också vara att öka den allmänna öppenheten i allt som har med penningangelägenheter att göra. Vi borde prata mera och modigare om pengar.

Att prata om pengar ökar ingens tillgångar. Däremot hjälper det oss att lättare ställa vår egen ekonomi i relation till det som är normalt. Människan har en tendens att jämföra sig själv och sin framgång med andra som tillhör samma grupp. De modeller som till exempel tv-serierna ger är ofta mycket långt ifrån verkligheten. Därför behövs mer vanligt och vardagligt prat om pengar.

Juha Pantzar, verkställande direktör, Garanti-Stiftelsen


Läs också fler artiklar!

“Våga prata pengar” -publikationen innehåller experters ställningar till skuldsättning, användning av pengar och förändringen av betaltjänster.

kuinka käy kukkarollemme

 

LÄS MER