Konsumentskyddslagen ändras – så här påverkar det kreditgivaren

Vi skrev tidigare om de planerade ändringarna i konsumentskyddslagen. Lagen har nu stadsfästs och träder i kraft 1.10.2023.

Men vad betyder ändringarna ur kreditgivarens perspektiv?

1.   Räntetaket för konsumentkrediter sjunker från 20 till 15 procent och räntetaket binds till referensräntan

Räntetaket för konsumentkrediter sänks från nuvarande 20 procent till 15 procent. Det nuvarande räntetaket är fast, men i och med lagändringen binds räntetaket till referensräntan: räntan får enligt kreditavtalet inte överstiga 20 procent även om referensräntan skulle överstiga 5 procent. Det nya räntetaket gäller förutom nya kreditavtal, även fortlöpande avtal gjorda före lagändringen, då det gäller nya lyft som gjorts efter att lagändringen trätt ikraft.  

Så här påverkas kreditgivare

För kreditgivare kan ändringen medföra inkomstförluster: till följd av att räntetaket sänks kan man kräva mindre ränta, och om man har krävt dröjsmålsränta för krediten enligt samma grunder som före förfallodagen, sjunker dröjsmålsräntan.

En del av de mindre företag som beviljar små krediter är kanske tvungna att avsluta sin verksamhet som olönsam och då kanske kreditmarknaden koncentreras till allt större inhemska och utländska kreditinstitut. Kreditbeviljaren kanske också säger upp gamla kreditavtal som enligt den nya lagstiftningen blivit olönsamma.

Man kanske behöver göra ändringar i sina egna datasystem eftersom man i fortsättningen måste specificera uppgifter gällande krediter mer detaljerat än tidigare. Att göra dessa ändringar medför också kostnader.

Den stramare lagstiftningen gällande konsumentkrediter kan också locka kreditgivare att rikta sin kreditgivning till småföretag som konsumentregleringen inte gäller.

2.   God kreditgivningssed: regleringen av marknadsföringen av krediter blir strängare och mer detaljerad

Marknadsföringen av krediter begränsas på många sätt. Att till exempel rikta marknadsföring till en person som har betalningsanmärkningar eller att koppla användningen av en kredit till penningspel anses vara i strid med god kreditgivningssed. Kreditgivaren får inte vid marknadsföring av krediter till exempel bagatellisera allvaret vid kreditgivning eller skapa intrycket av att kredittagning löser eller minskar konsumentens ekonomiska bekymmer.  

I dagens läge kan en aktör som bryter mot god kreditgivningssed få marknadsföringsförbud. Till följd av reformen kan också en påföljdsavgift åläggas. Målet med reformen är att minska mängden spontant tagna krediter.

Så här påverkas kreditgivare

Kreditbeviljare måste till en del planera om och förnya sin marknadsföring. Man måste vara mer uppmärksam på marknadsföringens innehåll för att säkerställa lagenligheten av den: man får i fortsättningen inte i sin marknadsföring lyfta fram hur snabbt en ansökan kan göras eller hur snabbt krediten beviljas.

3.   Man får inte längre i första hand erbjuda betalning med kredit i näthandeln

Tidigare har man i näthandeln kunnat erbjuda betalning med kredit eller på faktura till konsumenterna som förstahandsalternativ. I och med lagreformen är detta inte längre tillåtet utan man måste i första hand erbjuda betalning med bankkort eller annat alternativ som inte innebär framskjutning av betalningen. Tanken är att konsumenten själv gör ett medvetet val om vilket betalningssätt som passar hen bäst.

Målet med ändringarna är att förhindra att konsumenten i onödan utnyttjar möjligheten att skjuta fram betalandet till senare. Att bryta mot regleringen kan i fortsättningen innebära att en påföljdsavgift åläggs.

Så här påverkas kreditgivare

Ändringen kräver åtminstone uppdateringar på nätsidan eller i nätbutiken, eftersom ordningen betalningssätten presenteras på måste ändras om de inte motsvarar de nya kraven. Att betala med kredit får inte vara det första alternativet och ett visst betalningsalternativ får inte i förväg vara valt, till exempel genom ett krux i en viss ruta, i de fall där fler än ett betalningsalternativ erbjuds.

Möjliga ändringar berör även betalningsprocesser i system som erbjuds av utomstående tjänsteleverantörer. Nätbutikerna kan hamna att kontrollera avtalen med sina tjänsteleverantörer eftersom även nätbutiken kan hållas ansvarig om regleringen bryts, även om en utomstående tjänsteleverantör står för betalningsprocessen.

4.   Skyldigheten att verifiera personens identitet utvidgas

Skyldigheten att verifiera personens identitet utvidgas till att även beröra nyttighetsbundna engångskrediter, som till exempel de från nätbutikerna bekanta delbetalningarna. I fortsättningen måste konsumentens identitet bekräftas med stark identifiering såsom nätbankskoder. Samma gäller även vid höjning av kreditgränsen eller kreditsumman.

Genom att öka kraven för stark identifiering vill man förhindra felanvändning som härrör sig till kredittagning eller betalning, alltså när kredittagning sker med en annan persons uppgifter.

Så här påverkas kreditgivare

De företag som erbjuder betalningstjänster och nätbutikerna som erbjuder sina kunder möjligheten att betala sina inköp på delbetalning eller med faktura och som inte redan använder stark identifiering, måste förnya sina system. Detta medför tilläggskostnader.

Att risken för bedrägeri minskar är ju till allas fördel, och gagnar även kreditgivare.

+ Tilläggsinformation till stämningsansökningar

I fortsättningen skall man i stämningsansökningar som gäller konsumentkrediter även nämna om det gäller en engångskredit eller en fortlöpande kredit.